Om stress och utmattning i media

Jag funderar över vinklingen man ser i media gällande stress och utmattning. Varför är det bara framgångsrika personer som går in i väggen och som är sjukskrivna några månader som tas upp i media? Vad med alla dem som inte lyckas komma tillbaka till ett funktionellt liv? Alla dem som har fått utmattning som extra påslag på en redan jobbig sjukdom eller funktionsnedsättning i livet.

Det känns så enkelt att vara nere för räkning i några få månader och sedan ta sig upp och få ett bättre, lugnare och lyckligare liv eftersom man blivit medvetna och förändrat sitt liv. Tänk vad skönt som det var så det fungerade! Jag är verkligen glad för deras skull och jag förringar inte det som de gått igenom på något sätt. Att det går att bli frisk från utmattning på ett halvår och vara fullt fungerande efter det men lite justering av vardagen. Det känns nog hoppingivande för många andra som ligger på gränsen. Men det känns också som om pressen på oss andra, som inte lyckas med detta, att ta oss samman ökar. Det känns inte som en övergripande sanning, bara som en liten del i helheten. De flesta människor i utbrändhet har det inte så, det är min övertygelse.

Varför visas aldrig de som kämpar och kämpar, där kroppen inte vill vara med och där hjärnan kokar? Det finns många människor därute som har det på det viset, som blir utförsäkrade från sjukförsäkringen. Som måste kämpa med ekonomi och få livet att gå ihop fast de inte har energi och förmåga till det. Det finns dem som inte får sjukpenning för de anses för friska, som inte får a-kassa för de är för sjuka, som inte får hjälp från det sociala för de äger en bostad, en bil, eller har lite sparpengar för pensionen. Hela livet och det som de byggt upp rasar utan att de kan göra något åt det. Ytterligare andra får fortfarande sjukpenning men vet inte om den blir godkänd och de får en utbetalning för att kunna betala räkningarna förrän dagen innan. Det är en stor stress i sig att inte veta om man kan betala sina räkningar.

Jag vet inte med er andra men jag blir lite provocerad över hur det verkligen ser ut i vårt samhälle och hur det framställs i media. Det är en så stor diskrepans här. Och jag tror att hur saker och ting framställs i media blir lite av en norm fastän verkligheten inte ser ut så. Det blir ytterligare en uppförsbacke för dem som knappt klarar plan mark. Slå inte undan benen och sparka på dem som redan ligger! Media har en stor påverkan när det gäller att visa verkligheten och få till förändringar i samhället. Det är min åsikt. Vad tycker du?

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s