Att inte pressa sig för långt

Hur vet man vart gränsen går? Vet du det? Jag vet det uppenbarligen inte, trots att jag bränt ut mig flera gånger så har jag inte lärt  mig. Jag jämför mig hela tiden med vad jag klarade när jag var helt frisk och med hur mycket andra friska människor klarar. Jag vill ju inte se mig själv som sjuk och en skadad vara. Jag vill vara kapabel och orka göra det jag hinner tänka i min hjärna. Jag är inte i synk med kropp, energi och i tanke.

Jag hinner tänka så oändligt mycket mer än jag klarar att genomföra. Det känns ungefär som om jag hinner tänka, planera och organisera saker tio gånger fortare än kroppen klarar att utföra det. Om jag skulle göra en lista på allt jag tänker att jag ska göra och som jag vill eller anser mig behöva göra så växer den listan så fort att jag måste gå med stora rödpennan och stryka 99% av allt som hamnar där. Det är nedslående för en prestationsnörd som jag. Jag mår som bäst när jag har genomfört saker på ett lyckat sätt som jag planerat och även saker som dyker upp i farten. Prestationslycka, jag känner mig duktig och nöjd! Jag gör något bra, kreativt eller nyttigt med min tid och är inte lat.

Men nu sitter jag här och orkar ingenting känns det som. Kroppen har sagt, nej, stopp och belägg! Vila är det du ska ägna dig åt. Hur gör man? Jag tycker jag vilar och vilar, men så fort jag känner ett uns av energi gör jag av med den på något som den bara nätt och jämt räcker till. Det kan vara enklare hushållsarbete som verkligen behövs göras, dels för att inte hemmet ska sjangsera och dels för att vara med och hjälpa till i ett gemensamt hem. Det kan också vara något kreativt eller vilsamt som att skriva eller gå i skogen. Men väldigt ofta skannar jag nätet efter saker som kan hjälpa mig att må bättre och få mer energi.

Det ger mig någon form av tillfredställelse och känslan av att jag inte har gett upp. Att ge upp är för mig att lägga mig ner och gråta och känna mig som ett offer under omständigheterna. Att inte se en framtid som är bättre. Jag klarar inte av att inte göra något och ändå förvänta mig en positivare framtid. Den ekvationen går inte ihop. Som Einstein lär ha sagt: ”Definitionen av galenskap är att göra samma sak om och om igen och förvänta sig ett annorlunda resultat”. Jag måste göra något annorlunda för att det ska bli en förändring, men jag har fortfarande inte hittat rätt väg eller tillvägagångssätt.

Det dyker upp en pusselbit här och var men jag märker knappt att det går framåt, bara att jag blir klokare och förstår bättre, men inte att jag mår bättre. Jag känner att jag har tålamod så länge jag lär mig något nytt, får en ny insikt och känner hopp om förbättring, men det är svårt att göra det hela tiden. Tyvärr så är tid och tålamod inte något som samhället runt omkring oss värderar och det stressar och motverkar mitt mål att bli frisk.

Har du lyckats ändra till liv för att inte pressa dig för långt? Hur har du gjort och hur tänker du?

 

 

Högkänslighet

Jag är en högkänslig person, det har jag lärt mig nu. Det har tagit mig 48 år att inse detta och jag har bara kunnat inse det med påtryckning från en väldigt god vän. Jag har levt hela mitt liv i tron att jag är tålig och stark och att jag varit överkänslig och bara överreagerat när det inte gått så bra. Så är det inte alls har jag förstått nu. Jag tar in för mycket och blir överstimulerad.

Högkänsliga personer, kallas även HSP (Highly Sensitive Persons) föds med ett nervsystem som är känsligare än genomsnittet och en hjärna som fungerar lite annorlunda än hos andra människor. Det kan man läsa om på sidan för Sveriges förening för högkänsliga.

”Högkänsliga lägger märke till subtila saker och nyanser som andra människor normalt missar. Andra egenskaper kan variera i styrka från den ena högkänsliga personen till den andra. En del reagerar starkt på andra människors sinnesstämningar och känslor medan andra är mer sensoriskt känsliga (smak, lukt, syn, hörsel och känsel). Det kan i vissa situationer leda till överstimulering och stress, vilket i sin tur leder till behov av att dra sig undan och vila från alla sinnes- och känslointryck.”

Citat ur HSP föreningens broschyr som finns att ladda ner här.

För mig är detta en aha-upplevelse och det innebär att jag måste börja behandla mig själv på ett helt annat sätt för att må bra. Tidigare har jag kört på tills jag stupar, böjt ner huvudet och kört lite till, varit utslagen och långsamt blivit bättre för att sedan göra samma resa igen och igen. Nu har jag gjort den så många gånger att jag insett att något inte stämmer. Först då blev jag mottaglig för att jag kunde vara en HSP. Jag gjorde flera olika test och insåg motvilligt att så är det. Ett bra test hittar du här. Är du en högkänslig person?

Om du vet att du själv är högkänslig men inte vet hur du ska hantera detta så kan jag rekommendera en väldigt bra bok i ämnet. Den högkänsliga människan – Konsten att må bra i en överväldigande värld av Elaine N. Aron.

Vi är nog många som ovetandes är högkänsliga och tycker att vi är överkänsliga ibland och blir irriterade på oss själva. Det är inte negativ att vara högkänslig, men det kräver ett annat förhållningssätt. Då blir vi istället en tillgång!

 

 

Det är nu det börjar

Det ska bli spännande att följa dig. Jag har själv i sommar fått lov att inse att jag också är HSP. Jag har levt efter det motsatta i 48 år och det är svårt att ändra beteende och sättet att tänka bara så där. Hoppas jag kan lära mig av din resa.🙂

Delar av Anna

Att blogga har varit en ventil för mig sedan jag lärde mig skriva.
På den tiden hette det förstås Dagbok, den var låst och gömd och absolut inte till allmän beskådan.
2006 startade jag min första blogg på nätet och tre år senare hade jag 6000 unika läsare om dygnet och var en av Sveriges största privata bloggar. På den tiden var jag helt anonym men blev ändå lite smått paranoid när läsarantalet ökade. Den bloggen stängdes helt enkelt ner, låstes och gömdes. Sen dess har jag haft ett antal bloggar av varierande innehåll.

I dagsläget har jag tre bloggar igång. (om man läser på lite under fliken Särbegåvning är detta inte alls något konstigt)
En blogg som riktar in sig på samhällsfrågor, politik och debatt.
En blogg som uteslutande handlar om att uppmärksamma individer för det vackra i deras själar. Dock ligger den lite i träda just nu eftersom…

View original post 172 fler ord